Gardet Silfverdrake

Gå ner

Gardet Silfverdrake Empty Gardet Silfverdrake

Inlägg  Törna i sön jun 14, 2009 10:24 pm

Efter att det Artariska gardet, följare av herr Silfverek, blev utkastade ur Navle efter vårens handelsdagar, så har gruppen spenderat sommaren med att reorganisera sig. Flera soldater deserterade, men de flesta av soldaterna stannade kvar, knutna av sin lojalitet till sina fränder och gardet. Två löjtnanter återstod av de ursprungliga tre, varav en blivit befordrad till Kapten. Silfverek försvann snabbt tillbaka till Artaria tillsammans med hans fru, då deras säkerhet inte längre var garanterad, och ansvaret för gardet föll på de kvarvarande befälen. Valaks Vargfot styr i egenskap av kapten, löjtnant Törna af Liwfa agerar som hans rådgivare, och Sergeant Dierek sköter kontakten mellan befäl och soldater.

Dag och natt, från höst till vår hade de vaktat byn från yttre och inre hot, men likväl ställde sig de lättsålda byborna på Eleriska arméns sida. Köpta för cider och lotteribiljetter. Tillsammans med Eleriska armén använde de vapenmakt för att mota bort Artarierna från Navle by, som stämplade soldaterna som "förlorare", "förrädare" eller "kappvändare".

För att ordna med den ekonomiska biten, och de ökade hoten från Eleria, sökte det hjälp från Artarias högråd. Högrådet bistod med en ny arbetsuppgift för de f.d Navlegardet; som ambassadvakt. De skickade en mindre adelsgrupp med tillhörande livvakter i förväg för att förbereda inför ambassadörens ankomst. Dagen innan handelsdagen kom slutligen den tillträdande artariska ambassadören, Leon af Sidenöga, till Navle. Ambassadören försökte inte göra det lätt för vare sig soldater, befäl eller sina egna livvakter, utan höll alltid ett högt tempo på de uppgifter han utdelade.

När handelsdagarna väl var över fanns det inte mycket som höll gardet kvar vid den lilla gränsstaden Navle. Efter att ambassadören lämnat Navle för Irathia, Artarias huvudstad, saknade nu soldaterna det diplomatiska skydd som uppdraget som ambassadvakt givit dem. De kunde inte säkra deras egna säkerhet.
I ett försök att undvika flykt så skickade bud efter förstärkning. Men deras böner blev inte besvarade. De blev tvungna att lämna den by de tidigare kallat hem, och flytta upp till Stendal för att undvika konflikter.

Flytten till nya Stendal må varit lång, hård och obekväm, men de var inte själva i omställningen av nya marker. Ty även stendals befolkning var mitt i sin egna flytt. Sträckte man fram en hjälpande hand var man säker på att en annan hand skulle ges vid behov. Samarbetet stärkte gemenskapen och de utkastade soldaterna kände sig äntligen hemma. Artarier på artarisk mark. Nu kunde de äntligen börja fokusera på konflikten mellan Artaria och Eleria, utan att behöva se sig över ryggen för bakhåll. Dags att hämnas för den förnedring de utsatts för lite mindre än ett år tillbaka.

Artarias högråd beslutade till slut att undsätta det utsatta gardet Silfverdraken och adopterade in dessa i den Artariska armén. Förstärkning kom men inte så smidigt som kunde hoppats. Trupperna leddes av en ny Kapten, och denna kapten skulle i utbyte mot förstärkningen ta över gardet. Sagt och gjort, dåvarande kapten degraderades till löjtnant och nya Kapten Hildur börjar med sin diciplinäriska reform.

Hämndens hand föll inte som många trott på byn Navle utan istället på två i gruppen. Tilja togs på bar gärning efter att ha lämnat information till Elerierna och dömdes samma eftermiddag till döden. Hennes älskare, Jin, försökte stoppa Törna i sin grymma behandling mot Tilja när de kom tillbaka från Navle, och blev även han dömd till döden.
Törna blev nämnd bödel och uträttade de straff som skulle vara riktat mot Elerierna. Blodet flöt och tystnaden lade sig som sammet över stämningen i lägret. Sgt Dierek lämnade kort därpå in sin avskedansökan men inte innan han skällt ut Törna för att ha anfallit sitt eget garde från insidan. Avrättningen var bara en av många tragedier som skulle komma att hemsöka stendals otursförföljda garde.

Den andra föll mot Kirtap, gardets mascot och humorist. Kidnappad av orcher efter att ha blivit skickad till skogs av gardets nya, om än tillfälliga, Kapten Hildur. För att få Kirtap frisläppt så erbjöd Kapten sitt liv i utbyte mot soldaten. Kirtap gick fri men Hildur överlevde inte de skador som svartblodet åsamkat henne. Hennes sista ord innan hon lämnade lägret var att Törna af Liwfa skulle ta hennes plats som kapten om det skulle hände henne något.

Regnet gjorde många av de kvarvarande soldaterna sjuka. Fler föll för febern och endast en handfull av soldaterna kunde fortfarande stå när handelsdagarna närmade sitt slut. De få som fortfarande kunde röra sig följde med Törna till Navle för att utrota odöda. På slagfältet ser soldaterna plötsligt ett känt ansikte. Två man i Silfverdrakens egna färger. Förrädarna Jin och Tilja fick ingen frid och vandrade igen, den här gången mot Silfverdrakarna.

När de odöda drog sig tillbaka var de flesta övertygade om att det inte kunde bli värre. Tills dess att ett gurglande skri och synen av att nyblivne kapten Törna kollapsar väcker dem ur deras drömmar. En man har sprungit fram mot kapten, dragit sitt svärd tvärs över hennes hals för att springa vidare. Det enda som räddar hennes liv är den mask av läder hon bar för hennes ansikte som täckte främre delen av halsen.

Silfverdraken kan bara hoppas att deras otur försvinner till hösten.

_________________
//Kapten Törna af Liwfa, huvudet av huset Glädjen
Törna
Törna
Kapten
Kapten

Age : 30
Gardespoäng :
Gardet Silfverdrake Left_bar_bleue25 / 10025 / 100Gardet Silfverdrake Right_bar_bleue

Registration date : 09-01-17

Användarens profil http://gardet.swedishforum.net

Till överst på sidan Gå ner

Till överst på sidan


 
Behörigheter i detta forum:
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet